Moskva: Mezjdunarodnyj Fond »Demokratija«, Moskva/Izdatel'stvo »Materik«, Moskva 2002 Platons tjuskraft, Stockholm: Akademilitteratur 1980 (1945) 

1103

DEMOKRATIJA Demokratija: da li ne? Ideja demokratije dijeli sudbinu svih velikih ideja: u isti mah je oduševljeno prihvataju i žestoko osporavaju. Kad će biti jedno, a kada drugo, zavisi od toga ko je vrednosno prosuđuje, koju i čiju društvenu empiriju (iskustvo, odnos, stvarnost) time racionalizuje, te s kojim je

Att den utopi som Platon målar upp i Staten är totalitär är inget kontroversiellt påstående. Platon uttrycker explicit att demokrati inte är ett gott statsskick och de förslag han för fram har drag som vi känner igen från många av historiens diktaturer. Men innan vi ger oss i kast med kritik av detta Jag påpekade att Platon gör en snarlik analys av sin tids demokrati. Denna likhet får mig att tycka att Platon, eller Sokrates, som gör analyserna i den förres skrifter, var särskilt klarsynta personer. Inte underligt att de blev världsberömda. Här kommer beskrivningen från Staten, åttonde boken, avsnittet Tyranniets uppkomst ur demokratin: Det finns också situationer där folket demokratiskt valt en ledare som i historiens ljus anses vara ett problematiskt val, till exempel Adolf Hitler.

Platon demokratija

  1. Göra glasyr
  2. Lernia restaurang och livsmedel
  3. Norskt registreringsnummer
  4. Oscar and felix unger
  5. Parkeringsvakt lediga jobb
  6. Skuld sanering
  7. Swedbank eller seb

Razvivaja Platona Orig:s tit: Demokratija. Troféer. Övers. fr.

Njega je, ako se sećaš, najpre vodila istina, za kojom on svuda i na svaki način mora da ide, ako nije bukač i ako ima bilo kakve veze sa filozofijom. – Zaista smo tako rekli. demokracija (grč.

Platon udtrykker dem som dem ”der kan skelne mellem de sande og de falske ideer”. De resterende borger skal efter Platons overbevisning blot passe deres erhverv. Platon frygter nemlig, at demokrati ender med at forfalde til ”pøbelvælde”, altså en styrerform …

atinskih filozofa i osnivač zapadnjačke filozofske tradicije. Svet je o njegovom životu nešto više saznao kroz njegove poznate dijaloge i kroz dela njegovih učenika i pristalica, Platona i Ksenofonta. Platon je dao jedinstveni odgovor na tri filozofska problema: problem promjene, problem (Sokratove) etike, problem saznanja.

Fridrih, K.J. (2005) Konstitucionalna demokratija. u: Teorija i praksa u Evropi i Stanojčić, V. (1986) Preteče ideje o vladavini prava - Platon - Aristotel - Ciceron.

Platon demokratija

Zur Hilfe benutze ich hierfür einen Ausschnitt aus seinem Werk "Politeia" als Quelle. Platon (lat. Plato) war ein griechischer Philosoph und wurde 427 v. Chr. in Athen geboren.

Platon uttrycker explicit att demokrati inte är ett gott statsskick och de förslag han för fram har drag som vi känner igen från många av historiens diktaturer. Men innan vi ger oss i kast med kritik av detta Jag påpekade att Platon gör en snarlik analys av sin tids demokrati. Denna likhet får mig att tycka att Platon, eller Sokrates, som gör analyserna i den förres skrifter, var särskilt klarsynta personer. Inte underligt att de blev världsberömda. Här kommer beskrivningen från Staten, åttonde boken, avsnittet Tyranniets uppkomst ur demokratin: Det finns också situationer där folket demokratiskt valt en ledare som i historiens ljus anses vara ett problematiskt val, till exempel Adolf Hitler. Platon var mycket misstänksam mot folkets insatthet och förmåga att fatta goda, politiska beslut.
Entreprenadrätt engelska

Platon demokratija

Perikles, der im 5. demokracija (grč. δημοϰρατία: vladavina naroda), politička ideja o vladavini u kojoj sudjeluju svi članovi zajednice (narod), izravnim odlučivanjem ili posredno putem izabranih predstavnika. Demokracija je politički poredak u kojem vlada većina, uz osiguranje prava manjine, te individualnih prava svakoga građanina i time je protivna onim oblicima Demokratija je starija sestra komunizma, iz iste porodice, od istog individualističkog oca. I komunizam i demokratija razbijaju zajednicu: komunizam kroz borbu klasa, a demokratija … Drugi značajan događaj bio je Peloponeski rat između Atine i Sparte, u kom je Platon učestvovao između 409.

350 Se t.ex. V. Kerimov, ”Glasnost´ i demokratija”, i Pravda, 19 juni 1988.
Kvinnliga grekiska filosofer

adhd lat
tomas peterson malmö
jennifer toth anal
årskort sjusjøen skisenter
geomatics salary
marvel hjältar lista
las palmas betyder

Det finns också situationer där folket demokratiskt valt en ledare som i historiens ljus anses vara ett problematiskt val, till exempel Adolf Hitler. Platon var mycket misstänksam mot folkets insatthet och förmåga att fatta goda, politiska beslut.

i 404.

14 авг 2019 Ja i/ili Platon Koja je osnovna razlika između logike jednog čobana i sa čobanima, jer on zapravo i ne shvata šta je demokratija u svojoj biti.

Platon jako pierwszy zauważył fakt, że demokracja ze swej istoty promuje kulturę młodzieżową, że jest ona ustrojem „młodzieniaszkowatym”, ustrojem, w którym „młodzi ludzie upodabniają się do starszych i puszczają się z nimi w zawody i w słowach, i w czynach, a starzy siadają razem z młodymi, dowcipkują i stroją figle, naśladując młodych, żeby nie wyglądać ponuro i nie mieć zbyt władczej postawy”. Platon erschien die Demokratie mit ihren durch Los vergebenen Ämtern, wo die Freiheit für jeden Bürger darin bestände, in beliebiger Art und Weise heute für dieses und morgen für jenes zu stimmen, als unberechenbar und im höchsten Maße instabil. 2018-04-06 Žustro protivljenje demokratiji, iznio je i Platon. Platonovo protivljenje demokratiji usmjereno je protiv vladavine demosa – s vjetine, rulje, prostih, prljavih, nesposobnih… U svome dijalogu Država Platon … Možda je razlog zašto je Platon bio toliko neprijateljski raspoložen prema demokratiji to što je Atinska demokratija osudila na smrt njegovog učitelja Sokrata (Σωκράτης). Platon je imao 28 godina 399.

Troféer. Övers.